Kommer ni ihåg gamla dar, när man satt på rasterna på skolgården och bytte hockeybilder. Fan vad underbart det var. Man kan fortfarande komma ihåg många spelare med namn av karaktär; Brett Hull, Chris Chelios, Dallas Drake, Eric Lindros, Owen Nolan m.fl. Alla märken som fanns; Parkhurst, Pinnacle, Upperdeck , Hot numbers, och inom varje märke fanns specialarkort som var värda extra mycket. Det var inte längesen jag tog fram mina gamla hockeybilder och enbart doften av dom fick mig att minnas tillbaka på goda tider. Det var respekt med hockeybilder. Den som hade mest värda bilder var kung. Under mitt samlande fick jag två hockeybilder som var värda mycket pengar. Den första, en Hot numbers på Wayne Gretzky som var värd 50$, en stor summa för en liden parvel som jag. När man fick handskarna på en sån bild, så var det raka vägen in till Skratt & Fnatt på jägersro. Jag kommer ihåg det så väl när jag gick in i affären med min bild. Expediten bakom disken säger något i stil med "Den är värd 50$. Du kan antingen välja att ta pengarna eller så kan du välja att köpa fler bilder". Ung som jag var valde jag självklart att köpa nya bilder. Bilder för 50$, vilken dröm! Jag började plocka på mig bilder av märken jag aldrig hört och jag var så glad. När jag var klar åkte jag hem med mamma och började direkt riva upp hockeybilderna. Det visade sig att ungefär hälften av bilderna jag valt var spelare från farmarlagen, något som var helt ointressant för mig. Jag blev så ledsen över det och jag ångrar än idag att jag inte sparade den bilden.
Jag tycker det ska bli hur kul som helst att ta fram bilderna när jag blivit äldre, det finns inte en tanke på att sälja dom, det hade varit som att sälja en del av barndomen. Det var en period som alla minns med glädje och jag tror inte det någonsin kommer finnas något liknande för kids, tyvärr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Pokemon?
stenkulan förväntas en stark progression
Skicka en kommentar