Livet enligt äldre

Idag är vår generation förståndiga och petiga när det gäller beslut av kost som ska inmundigas. Hälsohysterin har tagit oss med storm och det snackas hit och dit om vad man ska äta. Om vi jämför med tidigare generationer, så är vi mycket mer kräsna. Förr så hade man en gris på gården, som vid perfekt storlek slaktades och tillagades. Gud nåde den som lämnade något kvar på grisen. Allt kunde bli något, det fanns inga slut på uppfinnigsrikedomen. Levern användes till paj, hjärtat till paté, tarmarna till korv, skötet till sexleksak och binjurarna till en härligt mustig höstsås. Idag går den generationen runt som yra höns i köttdisken. Det är som ett skådespeleri när dom går runt där, fram och tillbaka och mummlar: "var är grishjärtan?, Var finns bukspottskörtlar från ko?, Hur ska jag nu kunna laga Bräckekorv och Jönsapaj?" Dom var mer överlevare än vi, men till vilket pris?


På tal om hälsa, har ni sett den nya reklamen för hemköp, där dom säger att dom slutat sälja rödlistad fisk? Där står en tjock och fläskig man och lagar mat och säger något i stil med "Torsk kan man lätt byta ut mot sej, en god och nyttig fisk" Sen gör han reklam för ett mörkt bröd: "Detta brödet är gott och mjuk och fullt med nyttiga fibrer som är bra för kroppen". Jävla hyckleri, gubben väger lätt 130 kg och är smällfet och berättar för oss vad som är bra för kroppen. Inte trovärdigt. Det kanske är så att han vet att han gjort fel, han åt inte det där brödet när han var ung och nu vill han hjälpa oss som fortfarande har en chans. Men man tycker att han borde ta upp i reklamen att han är tjock, kanske ursäka sig i början.

Apropå Laban

I sydsvenskans seriedel har man kunnat läsa serien Laban så länge jag kan minnas. Den lille hunden som aldrig har en punchline. Vad är poängen med Serien, det finns aldrig något roligt. Jag har alltid varit övertygad om att sista rutan på serien kommit bort under tryckningen av tidningen. Det måste vara så, varför skulle nån gubbe skriva en serie om en hund som aldrig är rolig, och samtidigt tjäna pengar? Det är inte realistiskt.

Internet from hell

Det är helt sjukt vad förbannad man kan bli på sin dator. Det är en bästa vän, samtidigt som man vill döda den på ett brutalt sätt. Ofta handlar det om att den hänger sig, är seg eller att internet inte fungerar som man vill. Den frustrationen som växer inom kroppen när man ser att den laddar...laddar.....laddar...... "VA FAN LADDAR DU FÖR BÖGDATA!"

En sak som ständigt har stört mig är när man ska skapa konto på olika sidor. De flesta har säkert minst 10 olika konton på internet. Det är alltid samma sak; man ska fylla i namn, användarnamn, lösenord, mail m.m. Man börjar alltid skriva det man brukar, ofta har man ju ett standardnamn och ett standardlösenord, men jag tror inte det någonsin fungerat på första försöket. Det är alltid något som inte vill gå igenom. Jag fyller i mina uppgifter och trycker "skapa konto". Det gick inte... det står med röd text "ditt användarnamn finns redan". Vafan, tänker jag, jag får ta ett backuplösenord som används i enstaka fall. Jag fyller i det. Det står med röd text "Ditt användarnamn får enbart ha bokstäver och siffror". Jag börjar bli smått frustrerad, för som ni vet, så måste man fylla i lösenordet på nytt varje gång. Det slutar med att jag hittar på ett nytt användarnamn som alltid blir något märkligt desperat i stil med "Johan123Andersson1986", ett användarnamn som jag inte alls trivs med.

Ok, jag tror mig ha kommit på ett bra användarnamn, fyller i det. Denna gången kommer åter den röda texten, men denna gång står det "Lösenordet är inte tillräckligt säkert". Amen kom igen! Jag har använt lösenordet alltid, varför skulle det helt plötsligt inte vara säkert? Det borde väl vara jag som avgör det. Jag slänger på några extra bokstäver på lösenordet vilket gör det svårt att komma ihåg till nästa gång. Nu är jag så jävla förbannad. Men jag fortsätter, andas in ett par gånger, håller mig lugn. Skriver in allt igen, nu kan inget gå fel, jag har allt nu. Jag ha ett användarnamn och lösenord som är helt nya för mig, hur fan ska jag komma ihåg dom? Denna gången måste det gå. Jag trycker på "skapa konto". Jag håller andan.....

"Du måste acceptera avtalsvilkoret" FAAAAAAAN! DÖÖÖÖÖÖ!! Jag har kommit ihåg det varje gång, så glömmer jag det denna sista gång, för jag är så jävla trött att upprepa allt. Jag börjar svettas, trycker hårdare på tangenterna, mumlar hatiska ord mot datorn.

När jag äntligen har allt klart står jag ju för ett annat problem. Var ska jag skriva upp mitt nya användarnamn och lösenord? Jag kommer aldrig ihåg det i huvudet.

Problem, problem, problem....

Varför nekar många sidor mig att ha min e-mail som användarnamn? vad är det som gör att det inte går igenom? Jag vill skriva in min e-mail, skriva mitt lösenord, ett lösenord som jag väljer och jag själv avgör om det är säkert eller inte. Men det går inte, för internet är en fitta. Jag vet att det inte är internets fel, för vem är internet? Men vem ska jag annars skylla på?

Gud?

Ofrivilliga löften

Att en bra fylla stimulerar våra sinnen positivt är inte en nyhet. Jesus pimplade vin, vikingarna drack mjöd och Gudrun Schyman tog en flaska vodka då och då. Vi Svenskar är tokiga i sprit. Men mer än någon annan nationalitet? Det tror jag inte. Men dricker man med omsorg och blir sådär glad och härlig, så blir allt så mycket bättre. Musiken man lyssnar på blir dubbelt så bra och man börjar febrilt stå och slänga med armarna, maten blir dubbelt så god, så man står och trycker ner rester långt ner i halsen och det blir dubbelt så varmt, därför blir man alltid förkyld dagen efter, eftersom man gått ute i minusgrader med t-shirt. Men på dessa fyllorna h'nder det ofta att man lovar en massa saker till såväl goda som ytliga vänner. Det har för mig under många år skapat en viss ångest dagen efter. Man kan ha lovat att man vill följa med på en charterresa nånstans, att "vi måste ta upp kontakten mycket mer". Sen vaknar man dagen efter och tänker: "Vafan sa jag sådär för, så jävla onödigt". Men desto äldre jag blivit, har jag förstått att det man säger på fyllan, det gälls inte. För under en fylla är du påverkar av en substans, som får dig att göra knasiga saker, därför ska man skita i vad man sagt. Om någon tar upp att "Jaja, ska vi köpa en segelbåt tillsammans som vi sa?" då ler man bara lite, ser förvånande ut och säger: "Sa jag nåt om det, det kommer jag inte alls ihåg".