Vit kropp

Nu ar det snart sommar i kalla Sverige. Det betyder solbrillor, grillad flintastek och bar overkropp. Det ar under sommaren som hysterin med att bli solbrand sakta smyger sig fram. Den som ar mest solbrand ar snyggast och far ligga mest, den som ar vit anses vara en blekfis som sitter inne och spelar data och runkar bulle med sina star wars-polare. Nar man gar ner pa stranden vill man ha den dar randen som visar "fore" och "efter", som ger askadarna en bra uppfattning av ens tillstand.
Men varfor forsoker vi svenskar sa mycket, varfor kan det inte vara okej att vara vit, jag menar vi ar ju vita. Fragan ar om det altid varit sahar eller om det ar nagot nytt som samhallet skapat. Jag har svart att tro att Selma Lagerlof lag och flakte pattarna for att fa en fin tan, eller att Harald blatand stoltserade med en snygg "shortsrand".
Vi borde inse att vart skinn ar en felande lank i evolutionen. Jag ar trott pa att ligga i tradgarden och bli krafta varje forsommar enbart for att ett fatal ganger visa upp min bruna bringa. Jag ar trott pa att hora folk saga att jag kommer vara "sjukt brun" nar jag kommer hem fran min resa. Det kommer jag inte, men visst, jag forsoker mycket mer nar jag hor det, men det ar slut nu. Jag kommer komma hem vit som en nercummad, kikhostesjuk prostituerad och det skona ar att jag kommer skita fullstandigt i det.